Nya modeller för jämställt krockskydd

I de flesta fall är bilar lika säkra för kvinnor som för män, menar Astrid Linder. Men inte vid whiplashskador. Pisksnärtskadorna uppstår ofta i låga hastigheter, upp till 25 km/h. De flesta vid 16 km/h.
– Kvinnor är de mest skadedrabbade, men skydd och prover utformas efter den delen av befolkningen som vi vet är robustast, säger Astrid Linder.
– Vanligtvis brukar man göra tvärtom och titta på den sköraste delen, som drabbas hårdast.

Sedan mätningar började göras på 1950-talet utgår de som gör krocktest traditionellt sätt från att den drabbade är en genomsnittlig man. Den manliga dockan är 177 cm lång och väger 77,7 kg, enligt en världsstandard baserad på data från 1970-talet.Befolkningen i västvärlden har sedan dess blivit längre och tyngre. Och det har tillkommit nya grupper som då inte hade tillgång till bil.
– Standarden bedöms fortfarande väl beskriva ett världsgenomsnitt av den åkande i fordon.
– Sedan flera årtionden tillbaka finns det också en hel palett med modeller av krockdockor i barnstorlekar, säger Astrid.

KVINNLIG KROCKDOCKA

För elva år sedan startade VTI och Chalmers ett forskningsprojekt, för att ta fram en krockdocka av en genomsnittlig kvinna och se skillnader mellan hur kvinnors och mäns kroppar reagerar i krockögonblicket. Världens första prototyp som representerar en genomsnittlig kvinna har nu funnits i fem år. Modellen är 162 cm lång och väger 62 kg. Den ger fordonsindustrin möjlighet att utvärdera olika skyddssystems effekt och utforma bättre trafiksäkerhetslösningar. 
– Vi har ett underlag till ett mätverktyg som gör det möjligt att utveckla fordonssäkerhetssystem som är utformade för både män och kvinnor i upphinnandekollisioner. 
– Men modellen av den genomsnittliga kvinnan har inte rönt något större intresse. 
Astrid Linder har varit i kontakt med Transportstyrelsen, som är ansvariga för regelverket. 
– Hittills har de inte visat något intresse att verka för ett regelverk där både kvinnor och män är lika representerade. Handling behövs!

Några bilmärken säger sig använda en kvinnlig krockdocka.
– Det de då möjligtvis syftar på är att det finns en nerskalad genomsnittlig man till längden och vikten av en 12-årig flicka.
– Det uppstår en förvirring att det är en genomsnittlig kvinna. 
Någon sådan modell finns inte kommersiellt tillgänglig idag.

VIRTUELL MÅNGFALD

Astrid Linder koordinerar EUprojektet Virtual där virtuella modeller av både kvinnor och män utvecklas. Sedan 2015 finns en virtuell human-modell, ViVA-modellen, som är fritt tillgänglig genom öppen källkod. Vilket öppnar upp för kunskapsutbyte. Tidigare modeller har till delar varit krypterade och låsta.

Visste du att ...

... kvinnors risk att drabbas av pisksnärtskador är dubbelt så stor som för män. 

Astrid Linder är adjungerad professor, Chalmers tekniska högskola, och forskningschef inom området trafiksäkerhet på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Astrid doktorerade på en krockdocka som har en segmenterad ryggrad och halsrygg, precis som vi. Astrids modeller är speciellt utformade för att undersöka hur vi reagerar på krockar i låga hastigheter och används för att utvärdera skyddet mot whiplashskador.

 – Att både kvinnor och män är lika representerade i utvärderingar av krocksäkerhet hör 2000-talet till, säger prisbelönta forskaren Astrid Linder.